Vad är en dubbel väsentlighetsanalys?

En dubbel väsentlighetsanalys (eng. double materiality analysis) är ett koncept inom hållbarhetsrapportering som används för att bedöma både hur en organisation påverkar omgivningen (t.ex. miljö och samhälle) och hur omvärldsfaktorer påverkar organisationens verksamhet. Denna analys har fått ökad betydelse i samband med EU Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och Global Reporting Initiative (GRI), som kräver att företag rapporterar om hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter på ett sätt som tar hänsyn till dubbel väsentlighet.

Vad innebär dubbel väsentlighet?

  1. Finansiell väsentlighet (eller inifrån-ut-perspektiv): Detta innebär att analysera vilka hållbarhetsfaktorer som kan ha en väsentlig påverkan på företagets finansiella resultat och affärsverksamhet. Det handlar om risker och möjligheter som är viktiga för företagets ekonomiska prestation, till exempel hur klimatförändringar kan påverka dess värdekedja, resursanvändning eller kostnader.

  2. Miljömässig och social väsentlighet (eller utifrån-in-perspektiv): Här handlar det om att bedöma hur företagets verksamhet påverkar miljö, samhälle och människor. Det kan inkludera faktorer som utsläpp av växthusgaser, påverkan på lokalsamhällen, arbetsförhållanden, eller mänskliga rättigheter.

Hur utför man en dubbel väsentlighetsanalys?

Att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys kräver ett systematiskt tillvägagångssätt, vanligtvis genom följande steg:

1. Identifiera hållbarhetsaspekter:

  • Kartlägg de olika hållbarhetsfrågor och ESG-faktorer (miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade) som kan vara relevanta för verksamheten. Detta kan inkludera både interna och externa källor, som intressentdialoger, globala standarder (som GRI, SASB), och regleringar.

2. Engagera intressenter:

  • Involvera interna och externa intressenter (t.ex. kunder, leverantörer, anställda, investerare och civilsamhälle) för att samla insikter om vilka frågor de anser är viktiga. Intressentengagemang är avgörande för att förstå både hur organisationens verksamhet påverkar omvärlden och vad som uppfattas som finansiellt väsentligt för verksamheten.

3. Analysera två dimensioner av väsentlighet:

  • Finansiell väsentlighet: Bedöm vilka hållbarhetsrisker och möjligheter som kan påverka företagets långsiktiga värdeskapande eller finansiella prestanda. Exempel kan vara risker kopplade till resursbrist, klimatrelaterade regelverk eller teknologiska förändringar.
  • Miljömässig och social väsentlighet: Analysera vilka områden där företagets verksamhet har betydande miljömässiga och sociala konsekvenser. Här kan indikatorer som koldioxidutsläpp, avfallshantering, vattenanvändning och arbetsförhållanden utvärderas.

4. Prioritera och visualisera:

  • Skapa en väsentlighetsmatris där hållbarhetsfrågorna kartläggs på två axlar: påverkan på företaget (finansiell väsentlighet) och påverkan på miljö och samhälle (miljömässig/social väsentlighet). Detta hjälper till att visualisera vilka frågor som har högst betydelse ur båda perspektiven och därmed kräver särskilt fokus i rapporteringen och strategiska beslut.

5. Integrera i strategin och rapporteringen:

  • Använd resultaten från analysen för att integrera hållbarhetsaspekter i företagets affärsstrategi och beslutsfattande. Dubbel väsentlighetsanalys blir en del av företagets övergripande hållbarhetsstyrning och riskhantering. Resultaten ska också inkluderas i hållbarhetsrapporteringen, som en del av transparent kommunikation till intressenter.

Varför är dubbel väsentlighetsanalys viktigt?

Den dubbla väsentlighetsanalysen gör det möjligt för företag att möta krav från både investerare och bredare intressenter som vill se att företaget tar ansvar för sin hållbarhetspåverkan. Det hjälper organisationer att vara proaktiva i att hantera både risker och möjligheter och att utveckla långsiktigt hållbara affärsmodeller.

För företag som omfattas av CSRD blir detta särskilt relevant då kraven på hållbarhetsrapportering nu innefattar att ta hänsyn till båda dessa perspektiv.